När det gäller maxhöjder på byggnader och attraktioner inne på det nya tivoliområdet är den generella tillåtna maxhöjden 12 meter, med undantag för vissa toppar. I den södra delen (närmast färjeläget) får maxhöjderna vara 12 meter. I den mellersta delen får det finnas en topp på 18 meter och en topp på 35 meter. I den norra delen (närmast Spårvagnshallarna), får det finnas fyra toppar varav tre på 30 meter och en topp på 45 meter. I jämförelse är dessa maxhöjder mer än en halvering av det som finns på Gröna Lunds befintliga område idag, där vår högsta attraktion Eclipse är 121 meter, följt av Ikaros på 90 meter och Fritt Fall på 80 meter.

Men det är inte alltid höjden som avgör pirret i magen. Vi ser gärna möjligheter för klassiska såväl som nya attraktioner på marknivå. Miljön på området ska andas klassisk tivoliromantik där popcorndoft och skratt blandas med stämningsfulla lampor, färgglad arkitektur och prunkande blomsterarrangemang.

För att kunna föreställa sig hur området kan se ut i framtiden, har vi tagit fram olika illustrationer. Dessa bilder är inte några skarpa planer, utan idéer på hur det kan komma att se ut.

Den 20 april 2020 röstade en majoritet i Kommunfullmäktige i Stockholms Stad ja till detaljplanen. Den överklagades till Mark- och miljödomstolen, som upphävde detaljplanen. Gröna Lund och Stockholms Stad överklagade domen till högsta instans, Mark- och miljööverdomstolen. Den 30 juni 2022 fastställde domstolen detaljplanen och gav Gröna Lund grönt ljus att bygga ut.

Läs mer om Tivoliområdet i våra frågor och svar längst ner på sidan.

Svar: Det är viktigt att Djurgården fortsätter att vara den gröna oas som den är idag, med unika naturområden och flera hundraåriga ekar. Djurgården är en rekreationsplats för stockholmare och tillresta med många olika verksamheter, det är det som gör Djurgården så unikt. Här hittar man både grönområden, trädgårdar, museum, hotell, teatrar, restauranger, tivoli, djurpark, skolor och mycket, mycket mer.

Den delen av Djurgården där Gröna Lund ligger är ett område som kallas för Evenemangsparken, som har pekats ut i den fördjupade översiktsplanen för Nationalstadsparken från 2009 som särskilt lämpligt för utveckling. Det tilltänkta tivoliområdet är idag en parkeringsplats i anslutning till Gröna Lund. Djurgårdens grönområden kommer därför inte att beröras av bygget. Tvärtom kommer det nya tivoliområdet att bli grönare än vad området är idag.

Minst 25 procent av mark- och takytan måste bestå av vegetation och närmast vattnet kommer nya träd att planteras. Dagvattnet, som idag rinner orenat ut i Saltsjön, kommer att renas genom en ny anlagd växtbädd. Förutsättningarna för fisk- och växtliv i vattnet förbättras genom utformningen av strandpromenaden, som planeras att byggas på en pålad brydda där det skapas nya förutsättningar för liv och växligheter i vattnet genom en rad åtgärder.

Svar: Vi är mycket måna om att inte vara historielösa när vi bygger. De nya djurgårdskvarteren och de allmänna ytorna runt det nya tivoliområdet kommer att låna arkitektur från historiska byggnader kring närområdet.

Bland annat kommer huset som planeras uppföras i hörnet Falkenbergsgatan/Allmänna gränd att vara tydligt inspirerat av den byggnad som stod på platsen under andra halvan av 1800-talet. Vi kommer att låta arkitekturen knyta an till promenadstråket från Wasahamnen där både småskalighet och att följa färger som återfinns i Djurgårdsstaden i övrigt är av stor betydelse. Vi vill att alla ska vara stolta över det nya djurgårdskvarteret.

Svar: Vår främsta förhoppning med ett utökat område är att vi ska kunna erbjuda en bättre gästupplevelse för våra gäster genom att kunna erbjuda fler matställen, fler sittytor, fler spel och fler attraktioner. Vi är redan idag trångbodda under välbesökta dagar och ett nytt tivoliområde ökar utbudet och variationen för våra gäster och medför även kortare kötider.

Självklart vore det också roligt om vi kan locka fler gäster, antingen helt nya eller att våra gäster gör fler besök under samma säsong. Vårt största fokus redan idag är att försöka sprida ut våra gäster på säsongen, så att inte alla besökare kommer samtidigt på några få högsäsongsdagar.

Svar: Gröna Lunds verksamhet ger positiva effekter för många andra verksamheter i närområdet. Våra gäster äter på restauranger utanför nöjesfältet, bor på hotellen både på Djurgården och i stan, handlar i butiker och bidrar till besök på Djurgårdens och Stockholms andra attraktioner och muséer. Allt detta innebär ökad sysselsättning och intäkter till Stockholm.

Svar: Idag finns ca 150 parkeringsplatser på parkeringen på kvarteret Skeppsholmsviken. En dag under Gröna Lunds högsäsong har vi över 15 000 besökare i parken och en majoritet av dem kommer med båt, spårvagn, buss, cykel eller till fots. Självklart ska gäster med funktionsvariation även fortsättningsvis kunna parkera, samtidigt som vi, tillsammans med övriga Djurgårdsaktörer, välkomnar alternativa och mer miljövänliga sätt att ta sig ut på Djurgården för de som kan. En ny gångbro har uppförts mellan Norra Djurgårdens Museipark och Rosendahl och planer finns även på ytterligare en gångbro mellan Strandvägen och området intill Junibacken.

Vad gäller trafiksituationen på Djurgården är detta redan idag en mycket viktig fråga och berör alla aktörer på Djurgården, såväl företag som boende och besökare. Den frågan kan inte utredas i ett enskilt detaljplaneärende som Gröna Lunds nya tivoliområde, utan drivs idag i samverkan mellan Region Stockholm, Trafikkontoret, Stockholms Stad, trafikbolagen och alla Djurgårdens aktörer. Vi är alla överens om att både tillgänglighet och infrastruktur behöver förbättras på Djurgården och vi bidrar gärna där vi kan.

Svar: Varje säsong tar vi emot fler än 1,6 miljoner besökare varav de allra flesta är boende i Stockholm. Vår vision för Gröna Lund 2024 handlar inte bara om att omvandla en tråkig plats till något fint och mer uppskattat, utan också om att kunna erbjuda stockholmarna och andra besökare en bättre tivoliupplevelse.

Gröna Lund har en bra relation till våra grannar och vi bjuder regelbundet in de närboende för att informera om kommande händelser eller förändringar. När det kommer till ljudvolymer från attraktioner eller konserter så mäts dessa regelbundet i dialog med Miljöförvaltningen som är tillsynsmyndighet. De fastställda gränsvärdena gäller självfallet också på det nya tivoliområdet.

Svar: Det går inte att komma ifrån att det låter från ett tivoli när barn och vuxna har roligt tillsammans och de boende i vårt närområde är väldigt viktiga för oss. Ända sedan 1883 har Gröna Lund haft en god relation med de grannar som bor i Djurgårdsstaden. Vi informerar dem regelbundet om vad som händer på tivolit och många av våra grannar besöker oss ofta, både för att åka karusell och lyssna på konserter.

Som en del av detaljplanearbetet för det nya området har det genomförts omfattande ljudmätningar hos bland annat de grannar som bor närmast på Falkenbergsgatan. Simuleringar baserat på dessa värden visar på en marginell ökning av ljud för de närmaste grannarna under den tid som Gröna Lund är öppet. Tillsammans med Stadsholmen som äger hyreshuset har vi genomfört en besiktning och enats om fönsteråtgärder som kommer att säkerställa att ljudvolymen inne hos grannarna håller sig inom gällande riktvärden. På avstånd kommer det nya tivoliområdets ljudbild inte att göra någon märkbar skillnad.

De som bor absolut närmast kommer också att få ett genuint djurgårdskvarter utanför dörren istället för en parkeringsplats. Den nya gatumiljön och strandpromenaden gör att omgivningen kommer bli ljusare, tryggare och mer inbjudande under alla delar av året.

Svar: Vi vill skapa ett tivoliområde för gäster i alla åldrar och det är ännu inte bestämt exakt vilka attraktioner som kommer att finnas på det nya området. Men vi vill att spel, restauranger, glasskiosker, träd och grönska ska samsas med attraktioner som både är nervkittlande och barnvänliga. Allt i en härlig blandning för att skapa en tivoliromantisk helhet.

Vi har tagit fram olika illustrationer för att visa ungefär hur det skulle kunna se ut med olika typer av attraktioner i de maximala höjderna på området. Dessa är dock inte skarpa planer, utan just illustrationer över hur det kan komma att se ut.

Svar: Nej, det är helt fel. Vi varken vill eller får bygga så på området. Detaljplanen reglerar att området närmast vattnet ska utgöras av ett parkliknande område med träd, bakom vilket åkattraktioner kan sticka upp på några få ställen. Vidare framgår av planen att minst 25 procent av nöjesfältsområdets mark- och takytor ska utformas med vegetation.

Tivoliområdet ska vara en plats för gäster i alla åldrar, där spel, restauranger, glasskiosker, träd och grönska samsas med attraktioner som både är nervkittlande och barnvänliga. Vi ser gärna både traditionella såväl som nya attraktioner på området, som ska andas klassisk tivoliromantik med stämningsfulla lampor, färgglad arkitektur och prunkande blomsterarrangemang.

Vår ambition med det nya tivoliområdet är att det ska finnas i flera generationer framöver och kunna förändras över tid. Detaljplanen ger oss både viss handlingsfrihet över tid, samtidigt som de olika maxhöjderna gör förändringarna förutsägbara för omgivningen. Alla maxhöjder kommer med största sannolikhet inte heller att användas samtidigt och varje ny attraktion som ska uppföras på området kräver också individuella bygglovsansökningar, så att dessa följer riktlinjerna i detaljplanen.

Svar: Det är bra att vi är många som är engagerade i hur Stockholm och Djurgården utvecklas. Vi har stor förståelse för att det väcker frågor och funderingar när vi berättar att vi vill göra ett helt nytt tivoliområde på vår parkering. I Sverige finns demokratiska processer som ser till att alla som berörs får komma till tals när det gäller bland annat nya byggnationer. Vi har full respekt för de processer som ett nybygge innebär.

Vi har uppfattat att mycket av kritiken grundar sig i oro för att bullret ska tillta, att byggnaderna ska bli högre än aviserat eller att grönområden ska ta skada. Utifrån den oron är vi nu tydligare med våra planer för området. Vi har lyssnat och tagit till oss av kritik och feedback som har kommit in via remissrundor gällande detaljplanen, vilket har medfört förändringar i det nuvarande förslaget till detaljplan.

Till exempel är maxhöjderna för attraktioner sänkta, bullerstudien har utökats, strandpromenadens konstruktion har fastställts samt att delar av randbebyggelsen har sänkts. Markförhållandena har också utretts i mycket större omfattning än tidigare för att fastställa hur en eventuell risk för ras och erosion ska hanteras och förebyggas. Processen med remissinstanser och feedback är både gynnsam och viktig för ett detaljplaneärende som vårt, vilket vi är tacksamma för.

Svar: Majoriteten av marken på Kvarteret Skeppsholmsviken ägs sedan 1998 av Gröna Lund och vi är en bärande del av platsens historia. Mellan åren 1924–1957 fanns Nöjesfältet på den aktuella platsen. Nöjesfältet var en bitter konkurrent till Gröna Lund, men allt förändrades när barnen till de konkurrerande tivolidirektörerna blev kära och gifte sig. Då slogs verksamheterna ihop och så småningom lades verksamheten på Skeppsholmsviken ned för att bli den parkeringsplats som idag finns på området.

Eftersom vi redan har tivoliverksamhet på andra sidan Allmänna gränd behöver vi inte exploatera marken maximalt utan satsar lika mycket på att utforma de allmänna ytorna på ett sätt så att alla djurgårdsbesökare kan uppskatta dem. Här är inte minst djurgårdskvarteren, det allmänna torget vid färjeläget och den tänkta strandpromenaden, oerhört viktiga delar för framtiden.

Svar: Skeppsholmsviken, som platsen heter och som idag är vår parkeringsplats, ligger i den så kallade Evenemangsparken, den del av den Kungliga Nationalstadsparken som är särskilt utpekad som ett av Stockholms viktigaste besöksmål. Inom Evenemangsparken är det reglerat att nöjen och evenemang ska prioriteras framför nya bostäder. Marken ägs idag av Gröna Lund och den är särskilt utpekad som en plats som med fördel kan förändras. Vi vill skapa ett nytt tivoliområde som kan nyttjas av och skänka glädje till alla stockholmare – både inne på området och i omgivningarna runtomkring

Svar: Djurgården är Stockholms absolut grönaste stadsdel med flera hundraåriga ekar, skogsområden och ängar. Den tänkta utbyggnaden av Gröna Lund kommer att förvandla en parkeringsplats till ett område som bidrar till både nöje men, också ett mer hållbart ekosystem. Bland annat genom att minst 25 procent av mark- och takytor ska utformas med vegetation och nya träd som kommer att planteras.

Svar: Att tillgängliggöra strandlinjen för alla djurgårdsbesökare är en av våra högsta prioriteringar. Idag är det inte möjligt att gå längs med vattenbrynet på platsen och det vill vi passa på att göra något åt. Vi vill skapa ett promenad- och kajstråk som är tillgängligt och öppet för alla. Vi vill bygga en bred och inbjudande allmän bryggpromenad (utan entré till Gröna Lund) som placeras i vattnet strax utanför tivoliområdet. Här ska allmänheten kunna promenera hela vägen från Djurgårdsbron till färjeläget Allmänna Gränd, något som man inte kan göra idag. Bryggan kommer att få bänkar och områden som inbjuder till att stanna upp och njuta av vattenläget. Målet är att göra strandpromenaden bättre och mer tillgänglig än idag.

Svar: Att bygga på ett sätt som inte är skadligt för varken djur, växter eller miljö är viktigt för oss. I detaljplanen finns en utförlig miljökonsekvensbeskrivning där man tittat på alltifrån vattenkvalité, djurlivet idag, dagvattenavrinning och växter vid den befintliga strandlinjen. Utredningen visar att området inte har någon större betydelse för den biologiska mångfalden idag, men det nya tivoliområdet kan utformas för att ge betydande förbättringar i framtiden. Till exempel ska tivoliområdet bestå av 25 procent grönytor vilket kommer att ge bättre förutsättningar för exempelvis bin och fåglar i närområdet.

Dagvattnet, som idag rinner orenat ut i Saltsjön, kommer att renas genom en ny anlagd växtbädd. Den nya bryggan för strandpromenaden kommer att byggas på pålar i vattnet, så att det bildas skuggområden under bryggan. Skuggan innebär ett skydd för många fiskarter som kan locka till sig både bytesfisk och rovfisk, där just rovfisken har en viktig roll i ekosystemet för att begränsa övergödning. Konstgjorda fack med rotad vattenvegetation kommer att tillverkas på bryggans pålar. Det här kan förbättra möjligheterna för vattenväxter och därmed gömslen och habitat för bottenfauna jämfört med den sprängstensstrand som idag dominerar området. Förhoppningen är att alla åtgärder som planeras för det framtida området kommer att skapa förutsättningar för en förbättring av den ekologiska statusen i vatten jämfört med hur det är idag.